Mitt skådespelarliv från då till nu…
1983-2023
Jag började arbeta på ”U-gruppen & Teatersällskapet” i Göteborg i januari 1983. Vi bytte sedan namn till Teater UNO 1984.
Ungdomar i årskurs 9 och gymnasiet var vår främsta målgrupp och vi spelade i klassrum för två klasser i taget sedan vi släpat ur bänkarna i korridoren. Temat under 80-talet var Sverige i förhållande till Tredje världen med Latinamerika som exempel.
Vår logotyp som gjordes av Nils-Gunnar Eek, var en porträttbild på en kondor som fick namnet UNO. Bilden på kondoren var kopplingen till Latinamerika, så också UNO – ett.
Vi spelade våra föreställningar länge och återkom till samma skolor år efter år. Publiken var definierad i roll och kunde därmed tilltalas i föreställningarnas verklighet och tas med upp på scenen som medspelare. Vi ville inte att publiken enbart skulle vara publik.
Dock var vi mycket noga med att ungdomarna aldrig kunde gör fel – ansvaret var hela tiden vårt! Det gav en nerv åt föreställningarna att vi aldrig riktigt visste vad som skulle hända.
Första pjäsen jag medverkade i var ”Du måste väl förstå att jag är orolig!” av och med U-gruppen & Teatersällskapet, om de politiska flyktingarna Sara och Manuel från Ecuador och deras beslut att återvända hem och delta i motståndet där. Resan följdes med häpnad från nyhetsprogrammet Rappuellt.
Jag spelade bl a Sara och skjutjärnsjournalisten Pyret Videbränd.
Övriga medverkande: Olle Alexandersson, Carl Harlén och Martin Olsson/Ragnar Gråsvoll.
Regi: U-g & T
1983-1987
Sedan följde ”Vi anser fallet avslutat” eller Grisar finns dom? av och med Teater UNO om en ung polis som tvingades delta i militärkuppen i Uruguay och som mördades när han försökte desertera. Kända deckare – som Miss Marple, Sherlock Holmes och Dirty Harry ackompanjerad av bröderna Harrys som sjöng om sin Colt-23 – arbetade hårt för att lösa fallet.
Förutom Miss Marple spelade jag den unge polisens mamma m fl.
Övriga medverkande: Olle Alexanderson, Carl Harlén och Liselotte Modin.
Regi: Teater UNO och Rune Bergman
1984-1986
I ett samarbetprojekt med Invandrarförvaltningen i Göteborg gjorde vi också en stramare vuxenföreställning, utan detektiverna, som enbart gick under namnet Grisar finns dom?
1985-1986
På en Teatercentrumfestival lärde vi känna Maud Backéus, en av frigruppsrörelsens giganter. Tycke uppstod och vi beslöt att samarbeta. Resultatet blev ”Hadesåbra!” av och med Teater UNO i samarbete med Maud Backéus, om en framtid, då Sverige blivit en militärdiktatur och människor tvingades på flykt. De kom till det fiktiva landet ”Normalien” som så småningom för publiken avslöjades vara Sverige 1985 – med det flyktingmottagande och de svårigheter flyktingar tvingades möta då.
Jag spelade bl a farmor i familjen, milisofficer och flyktingmottagare.
Övriga medverkande: Olle Alexanderson, Carl Harlén, Liselotte Modin och Leif Persson.
Regi: Maud Backéus och Teater UNO
1986-1988
Därefter satte vi upp Orgien (La Orgía) av den colombianske dramatikern Enrique Buenaventura. Handlingen utspelades i ett slumområde i Colombia där Martha – som jag spelade – varje vecka tvingade några tiggare att- i utbyte mot en skål mat – spela upp hennes verkliga eller drömda förflutna.
Publiken deltog i en ”slumsafari” något vi trodde vi hittat på, men snart visade det sig att verkligheten överträffade dikten…
Övriga medverkande: Olle Alexanderson, Carl Harlén och Leif Persson.
Regi: Krister Flodin
1988
1989-90 var jag barnledig ett år, då min dotter Lovisa föddes.
1990-2000
När jag återvände efter barnledigheten medverkade jag i flera föreställningar för mellanstadiet och yngre barn.
Kainos sång av Urban Lindh. Den sanna berättelsen om Kaino – som jag gestaltade – och hennes småbröder och deras öden i Sverige. De var 3 av ca 70 000 finska krigsbarn som kom till Sverige under andra världskriget.
Övriga medverkande: Calle Lindbom-Kolstad och Bodil Sjögren.
Regi: Thorbjörn Stockenborn
1991
Den gula väskan av Lygia Bojunga Nunes, om det ensamma barnet Rakel och hennes fantasifigurer som bodde i den gula väskan.
Den olyckliga stridstuppen Skräcken är ända sedan dess en av mina favoritroller. Jag gestaltade även storasyster, faster m fl.
Övriga medverkande: Eva Edwall och Pelle Bolander.
Regi: Magnus Rosén
1992-1993
Rädd-Isan för förskolebarn handlade om att världen kan verka stor och farlig när en är liten.
Jag spelade den förskräckta prinsessan Rädd-Isan och hur hon lärde sig hantera sin rädsla.
Övrig medverkande:Eva Edwall.
Regi: Lee Kum-ah Nathansen och Teater UNO
1993-1994
Korpar och Kastanjer av Magnus Rosén var en klassisk saga om den lille pojken som går ut i världen och besegrar de större och starkare genom sin list.
Jag gestaltade bl a Den blinda och storasyster till den lille hjälten.
Övriga medverkande: Pelle Bolander, Niclas Fransson och Liselotte Modin.
Regi: Magnus Rosén
1993-1994
Därefter började arbetet med vår stora satsning för åk 9 och gymnasiet.
Brott och straff av Fjodor Dostojevskij i Teater UNOs egen dramatisering. En föreställning om morden på en pantlånerska och hennes syster. Vad är ett människoliv värt? Var det andra mordet värre än det andra? Skuld och försoning.
Pantlånerskan, mördaren Raskolnikovs mor Anna och polisen Krutjova var några av de roller jag gestaltade.
Den föreställningen tog oss till Teaterbiennalen i Malmö våren 1995 samt Assitejs festival i Åbo samma år.
Övriga medverkande: Pelle Bolander. Niclas Fransson, CarlHarlén och Liselotte Modin.
Regi: Leif Persson och Teater UNO
1994-95
1995-96 var det dags för ny barnledighet med min andra dotter, Kajsa.
Vi beslöt sedan att för åk 9 och gymnasiet sätta upp Främlingen av Albert Camus, i vår egen bearbetning. En föreställning om likgiltighet och ansvar. Vad spelar ett människoliv för roll?
Jag spelade främst åklagaren i processen mot den – för allt – likgiltige Meursault.
Övriga medverkande: Caroline Andréasson, Pelle Bolander, Thorsten Hellwig, Björn Holmudd, Carl Harlén och Staffan Nattsén.
Regi: Leif Persson och Teater UNO
1997-99
Därefter gav vi oss i kast med ”Projektet dårskap” i samarbete med stiftelsen Gyllenkroken, som driver ett aktiviteshus för människor med psykossjukdomar.
Som del ett i projektet – för ungdomar från årskurs 8 – spelade vi
Förvandlingar – situationstragedi i delar av Teater UNO –
ett collage inspirerat av texter av Lars Ahlin, Thomas Bernhard och Franz Kafka.
Jag spelade bl a den något förvirrade kvinnan Månstråle och Gregor Samsas syster Grete.
Övriga medverkande: Caroline Andréasson, Carl Harlén, Björn Holmudd och Staffan Nattsén.
Regi: Teater UNO
1999-2001
2000-2010
2000 spelade jag Monika, Anderssons svägerska i Björn Runges TV-serie Anderssons älskarinna.
Regi: Björn Runge, SVT
Del två i ”Projekt dårskap” var vuxenföreställningen Röster. Tillsammans med deltagare i en skrivarcirkel på Gyllenkroken, gestaltade vi deras texter om hur det är att leva i en annan verklighet.
Övriga medverkande: detlagare från Gyllenkrokens teater-och skrivargrupp och Teater UNO.
Regi o bearbetning: Teater UNO
2001
Vi spelade också in Röster som radioteater i en samproduktion mellan Stiftelsen Gyllenkroken, Teater UNO och Sveriges Radio.
Händelser i världen och Sverige fick oss att åter läsa Albert Camus och vi fann De rättfärdiga om ett terrorbrott i Ryssland år 1905.
Vi spelade främst för åk 9 och gymnasiet men också för vuxna.
Min roll var Dora, den enda kvinnan i terrorgruppen som planerade och genomförde ett attentat mot en storfurste – inte för sin egen skull utan för framtiden. Ett verkligt dilemma att diskutera.
Övriga medverkande: Carl Harlén, Björn Holmudd och Staffan Nattsén.
Regi: Teater UNO
2001-2003
2003 medverkade jag i en liten roll i En ö i havet av Annika Thor.
Regi: Tobias Falk, SVT
Jag skrev sedan texten till Nån av alla dom för mellanstadiet. Pjäsen handlade om ”alla dom” som aldrig ingriper när någon far illa. Jag spelade både Mia och Pia som hade svårt med varandra och Nån som inte ville se vad som hände.
Övrig medverkande: Björn Holmudd.
Regi: Carl Harlén och Staffan Nattsén
2003-2004
Vår nästa föreställning för högstadiet och gymnasiet var Man som man av Bertolt Brecht, bearbetning Teater UNO.
Den handlade främst om vad kriget gör med människor i stort, men också om hur det går att göra om en enskild individ.
Jag spelade soldaten Lynndie Ireland m fl.
Övriga medverkande: Lena Dahlén, Carl Harlén, Björn Holmudd och Staffan Nattsén.
Regi: Leif Persson och Teater UNO
2005
2006 medverkade jag som läraren i filmen Linas kvällsbok av Emma Hamberg.
Regi: Hella Joof, SF
Vi spelade sedan Mäster Olof eller Berättelsen om Olof Pederson av August Strindberg, i bearbetning av Teater UNO.
Jag gjorde Mäster Olof i denna klassrumsföreställning för högstadiet, om svårigheten att behålla och stå för sina ideal – nu, såväl som under det tid när Sverige blev protestantiskt.
Övriga medverkande: Björn Holmudd och Staffan Nattsén.
Regi: Carl Harlén och ensemblen
2006-2010
2006 medverkade jag i en mindre roll i Upp till kamp av Peter Birro.
Regi: Mikael Marciman för Götafilm/SVT
2007 medverkade jag som Fru Persson i Predikanten av Camilla Läckberg.
Regi Jonas Grimås för SVT
Jag, Dum och Ingen var en bearbetning av min text till Nån av alla dom. Jag fortsatte spela Mia och Pia, men Nån delades mellan två skådespelare/musiker.
Övriga medverkande: Pelle Bolander och Björn Holmudd.
Regi: Carl Harlén
2008-2011
2008 gjorde jag en liten roll i den danska filmen Vagn.
Regi: Nicolaj Steen för Nordisk Film AB
”Processteater” kallade vi Teater UNOs variant av forumteater. Vi ville att ungdomarna själva skulle gripa in och försöka lösa de dilemman vi gestaltade.
”Vi gick ju bara i sjuan!” (åttan, nian)
Breaking the Law (i samarbete med Brottsförebyggande Rådet)
2009-2012
2011-2020
Vårt nästa projekt var att rikta oss till mellanstadiebarn med en föreställning om spelberoende. Det blev Pokerfejs, i vår bearbetning, efter Christina Gottfridssons pjäs Alkohålet. Jag gestaltade Nettan, den spelberoende mamman i pjäsen.
Vi hade tät kontakt med Spelberoendes förening i Göteborg och spelade i deras regi bla på Almedalsveckan på Gotland 2012.
Övriga medverkande: Pelle Bolander, Kristin Falksten/Märta Lundin och Björn Holmudd/Josefin Mersusjeva.
Regi Sergej Merkusjev
2011-2012
2011 gjorde jag sedan en liten roll i Björn Runges Happy end för SF.
Julaftonsögon var en musikalisk berättarföreställning med jultema som vi gjorde i samarbete med gitarrduon The Gothenburg Combo. De stod för musiken till texter av Eva Liljeberg och Viktor Rydberg. Jag och en kollega från Teater UNO delade på berättandet och han spelade dessutom såg
Övriga medverkande: Pelle Bolander, David Hansson och Thomas Hansy.
Regiöga: Staffan Nattsén
2012
”Lägg dig inte i det här!” var samlingsnamnet på fem nya kortpjäser med processteater för högstadiet som jag deltog i.
”Vart är du på väg?”
”Precis vad man kunde tänka sig!”
”Lägg dig inte i det där!”
”Lite får man väl tåla!”
2013-2016
I föreställningen Slingerbulten för barn fr 6 år samarbetade vi med Lars-Eric Brossner. Det var en föreställning kring anpassning och utanförskap och handlade bla om Kaspar Hauser. Vi som deltog gick sömlöst i och ur alla roller för att gestalta utanför- och främlingsskap.
Övriga medverkande: Malin Bjersing och Staffan Nattsén.
Regi: Lars-Eric Brossner
2014
Malin Lindroth skrev sedan Lars-Görans bibliotek för lågstadiet, om språk, läsande och tolkningsföreträde. Min roll var handledarsassistenten Margareta, som i sin tur gestaltade olika sagofigurer som stackars Lars-Göran, som ofrivillig sagofarbror, tvingades läsa om.
Övriga medverkande: Malin Bjersing och Staffan Nattsén.
Regi: Stefan Ridell
2016-2017
Under denna tid medverkade jag också i ”Lyssna på mig!”.
Det var en processdramaföreställning för mellanstadiet kring barnkonventionen i projektet ”Jag, och min värld”.
2016-2017
Jag hade länge velat spela en monologföreställning för vuxna och fick kontakt med Pia Naurin som skrev Flyga högt. Föreställningen är en fyrdelad monolog, där jag gör alla fyra rollerna: Vera 80 som vill ta flygcertifikat för att själv kunna bestämma när det är dags att slutgiltigt landa planet i havet i solnedgången…, hennes dotter Veronika som får ta hand om konsekvenserna…, själasörjaren Bella som försöker hjälpa dottern och slutligt Gudrun som har fullt sjå med att ta hand om publiken och formera de olika samtalsgrupperna där karaktärerna berättar om sina liv.
Regi:Staffan Nattsén
2017 –
Efter Teater UNOs fyrtioårsjubileum hösten 2017 beslöt vi omorganisera oss.
Tillsammans med Staffan Nattsén startade jag den lilla uppsökande gruppen ENteater.
Utifrån de något vinddrivna gestalterna Hjördis och Kenneth gjorde vi två föreställningar: ”Kampen om platsen” som är en interaktiv processdramaföreställning för lågstadiet om platsen en kommer ifrån, platsen en längtar till och platsen en kan drömma om och
”En flyttar in ”en komisk föreställning för lågstadiet om att dela utrymme och resurser. Den utspelas i gränslandet mellan absurd teater, mim och clown, där få ord får stor betydelse.
Övrig medverkande: Staffan Nattsén.
Av och med ENteater, Regiöga Malin Bjersing.
2019 – 2022
Jag medverkar också i ensemblen Trio Diktoton.
Vi har två föreställningar om Dan Andersson respektive Nils Ferlin. Jag tolkar dikter och berättar om poeternas liv tillsammans med Olle Junholm på gitarr och Sinikka Thörn, sång, fiol och flöjt.
”Röda röda blomster i mitt hjärta gingo in” om Dan Anderssons liv och diktning sammanställd av Britta Andersson.
2019 –
”En luffare är jag” om Nils Ferlins liv och diktning
sammanställd av Britta Andersson.
2020 –